Vårt hotell ligger alldeles intill The Royal Mile, som leder upp till slottet. Dit styrde vi våra steg.
Det är en imponerande byggnad, så här sett snett nerifrån - och det var ju också meningen från allra första början.
De tre Olvenmos med Edinburghs nya stadsdelar i bakgrunden. Vi var på väg till Princess Street, dvs shoppinggatan.
På väg dit snubblade vi över en mycket sliten gravgård. Den var inte underhållen på decennier, massor av decennier.
Det visade sig att Princess Street var en byggarbetsplats. Butikerna var öppna, men gatan var uppgrävd.
Något senare började det regna och var befann vi oss då om inte på en pub!
Då regnet avtog något gick vi tillbaka till hotellet för att utnyttja hotellets pool och relax.
En oväntad händelse inträffade innan vi hann till poolen: Brandlarmet gick och hela vårt hotell utrymdes. Samma sak hände i det tvärs över gatan och alla butiker i närheten. Inom några minuter kom en (!) brandbil. Efter ca en halvtimme konstaterades att det inte brann någonstans, utan att det varit frågan om ett falsklarm, vilket de flesta nog misstänkte från början. Tur att man inte stod i duschen. En dam stod, till mångas förtjusning, med papiljotter i håret. Hon var däremot inte glad.
Kvällen avslutades på en närbelägen italiensk restaurang, där vi hamnade bredvid en svensk barnfamilj. Borde inte dom åka till badvänligare trakter?