Italien 2026
Rothenburg ob der Taubern
Vi försöker med flit undvika motorvägar, speciellt i Tyskland, eftersom man ser så mycket mer av det riktiga landet om man åker mindre vägar. Tycker vi. Men här i landet kan det vara svårt, för teoretiskt sett vinner man mycket tid på att åka motorvägar, men som vi berörde igår kan det också vara stressande. Idag lyckades vi väldigt bra i början men efter ett tag blev det bara motorvägar. Då vi stannade för laddning och lunch sa Ellen att nu fick det vara nog. Så resten av resan blev på små vägar, ibland riktigt små, och det tog lite tid, men stämningen i bilen höjdes markant.
Lunchen intogs i Hockenheim, efter att vi besviket insett att Heidelberg inte var så fint som vi fått oss berättat. I alla fall inte där vi åkte. Vi tänkte att att vi i åtminstone skulle se slottet. GPS till trots tog det sådan tid för oss, i den labyrint av vägar som finns på det berget, att slottet hann bli en ruin innan vi hann dit. (Eventuellt var det en ruin redan innan vi började leta.)
Lätt besvikna åkte vi mot Hockenheim. Där laddade vi bilen och oss själva och åkte för att se banan men det var en för lång kö för att ens ta sig in på parkeringen så vi nöjde oss med vetskapen om att ha varit där och åkte vidare. Nu på små och mindre vägar. Men vi har sett massor av små och ännu mindre ”dorfer”.
Vi kände oss trots allt välkomna till Hockenheim.
Från en av dessa mindre vägar anlände vi plötsligt till Rothenburg ob der Taubern. Visserligen något senare än vi tänkt, men glada i hågen. Efter att Ellen med millimeterprecision navigerat i de supertrånga gränder anlände vi till ett fantastiskt mysigt hotell, Burg Hotel, som ligger mitt i smeten av allting.
Vi checkade in och gick genast ut på stan. Omedelbart snubblade vi över vad som kan vara den största butiken i världen av juldekorationer. Tre våningar med bara saker som hör julen till. Mycket elegant.
Nog blir man påmind om julen och en svunnen tid.
Vi åt sedan middag och inväntade kvällsljuset, och vi blev inte besvikna. I den upprymda känslan avslutade vi kvällen med ett glas Riesling och tittade på folk.
Sämre kan man ha det.