Den bild som skribenten hade av San Antonio var att här var torrt, dammigt och glest med folk. Torrt, kanske, men dammigt och glesbefolkat, nej. Stan är i klass med Stockholm i storlek.
Vägen till San Antonio gick genom Houston, som vi snuddade vid i går.
Detta är det centrala Houston sett från bilfönstret.
Efter att ha kryssat omkring i det här:
...såg de drygt fyra timmarna i bilen ut ungefär så här:
Framme i San Antonio begav vi oss genast av till The Alamo. Känt från den plats där Davy Crockett (han med mössan) och James Bowie (han med kniven) dog i strid mot Mexikanska soldater. Platsen ligger tvärs över gatan från vårt hotell.
Idag är det inte bara en ruin. Själva huvudbyggnaden är dock väl bevarad.
I morgon blir det en lång transportsträcka till El Paso.
Bilresan kommer att ta närmare tio timmar. Det är troligt att det inte blir någon uppdatering här då vi kommit fram. Tänk bort det gröna i vägbilden ovan så är det en bra illustration av vår morgondag. Faktum är att inte ens då vi kommit fram till El Paso är vi halvvägs.