Vi lämnade ett regnigt Bar Harbor och for norrut mot Kanadensiska gränsen och hela tiden i ett ihållande regn. Då vi passerat Apalacherna och lämnat gränskontrollen i Armstrong bakom oss och kommit in Kanada slog vädret om och solen sken från en klarblå himmel och temperaturen gick från 12 till 20 grader.
Och nu är vi i franskatalande Quebec. Det är en riktig utmaning. I Boston fick vi höra av en (något förbittrad herre) om fransktalande kanadensare att "They are more french than the french!". Det är inte sant, men just språkfrågan är inte helt enkel för den som inte kan franska.
(Den som minns sin geografi från skolan vet att norr om Amerika finns inte en massa vatten - och nu bortser vi från The Great Lakes - utan där finner man Kanada. Kartkonstruktören vars karta vi stul... lånat har dock helt bortsett från den lilla detaljen. Därför ser vårt vägval en smula märkligt ut.)
Vi har nu varit i Kanada i snart sju timmar, men vi vet redan att när vi kommer hem och berättar vilken skillnad det är mellan Amerikaner och Kanadensare i kynne och mentalitet kommer ingen att tro oss.
Denna kväll bestämde vi oss för att inte äta ute, utan köpte med oss ost, kallskuret och vin. Detta åt och drack vi med stor aptit på rummet. På bilden ser det ut som om vi sålt smöret och tappat pengarna, men så var inte alls fallet. Tvärtom!
I morgon bär det av till Montreal. Där blir det ett stopp i fyra dagar. Det ska bli skönt. Nu blir det fokus på formel 1! Minns jag inte fel var det med sådana tankar hela den här resan började.