Söndag är den riktiga racedagen. Som vanligt gick vi upp tidigt och åkte ut till banan. Hettan var lika tryckande som igår, men idag hade vi turen att ha en lite molningare himmel vilket gjorde att det riktiga gassandet uteblev. Dessutom blåste det frisk, vilket också var skönt, för temperaturen mätte en bra bit över 35 grader. Åskan som utlovades kom först till kvällen. Men en innehållsrik dag och ett kul race blev det ändå.
Även asfalten slits, visar det sig. Så här är grabbarna ute och lagar beläggningen.
The Grid Girls marscherade förbi vår läktare. Kan tänkas att någon i läsekretsen kan tycka att det är viktig information.
Alonso visar tillsammans med de andra förarna upp sig i förarparaden.
En kanadensisk flyguppvisning kom till Montreal till vår förnöjelse.
Vi fick vara med om ett historiskt race: Det var första gången en BMW vann (dessutom tog BMW även andraplatsen) och för första gången vann en polack; Robert Kubica var stor hjälte.
Kimi Räikkönen och Lewis Hamilton körde i ihop i depåutfarten och båda fick bryta. Då loppet var slut fick vi promenera ute på banan. Då vi gått en stund kom Kimis Ferrari passerande förbi upphängd i en kranbil. Ur massan ropade en glad amerikan, helt uppenbart med glimten i ögat, "Rör den inte! Den kan gå sönder!". Det väckte viss munterhet i leden.
Lika skönt som det var att stanna till i några dagar efter allt "flackande", lika skönt är det nu att resa vidare; nu kan vi Montreal, nu vet vi hur det är att vara här, så i morgon ska vi se hur det är i Toronto.